emmylundberg

När jag ska vara med mina föräldrar på offentliga platser blir jag som en trotsig tonåring. Jag skäms över allt dom säger och gör.
Som idag, jag skulle till stan och luncha med mamma och pappa. Jag gick ca 10 meter bakom då jag inte ville att någon skulle koppla ihop mig med dom. Barnsligt, jag vet.
Sen satte vi oss på Olympia, jag satte mig så jag kollade rakt in i väggen så ingen annan där inne skulle se mig. Och sen börjar mammas och pappas ständiga pinsamma tjat. Det börjar ungefär så här: Känner inte du igen henne?
Sen tjatar dom högt och tydligt vart den här person kan jobba och varför dom känner igen den. Och när dom har rätt ut det, börjar det med nästa person.
Jag sitter och kollar ut genom fönstret, låtsas att jag är på ett helt annat ställe. Jag känner mig som fjorton och hatar mina föräldrar.
Kommer man någonsin över detta beetende? Det har ju typ vänt, att det är jag som är pinsam istället för mina föräldrar. Känner mig också taskig mot dom.

Snart ska jag träna. Det var nästan en vecka sen nu så det ska bli så skönt! Har lagt in filmer på iPod:en med så jag har något att kolla på medan jag cyklar. Det är ju så dödstråkigt annars.